Puas yog koj ntsib ntses tom neeg thaum tseem ua luam dej? Nod yog tej tsim nyog koj ua.

Man swimming by shark in sea

Sharks are an important part of the marine ecosystem, and having a better understanding of them can reduce the risk of a shark encounter. Credit: Westend61/Getty Images/Westend61

Get the SBS Audio app

Other ways to listen

Australia yeej yog lub teb chaws muaj tej ntug hiav txwv ncig voj voog thoob ntev txog ntau txheeb kilometres, thiab cov kev mua ua luam dej ua si ntawm tej ntug hiav txwv yeej yog ib feem ntawm tej cwj pwm ua lub neej - tsis hais mus da dej kom tsis txhob sov, ua luam dej kom lub cev muaj zog, los yog mus ua luam dej kom tau sib ntsib nrog lwm tus. Cov kev paub txog kev nyab xeeb thaum mus rau ntawm tej ntug hiav txwv yog tej yam tseem ceeb yuav pab kom koj txo kom muaj teeb meem tsawg thaum tseem nyob hauv dej. Tej no ces suav cov kev nkag siab txog tej kev phom sij cuam tshuam los ntawm tej ntses tom neeg (sharks) nrog thiab kom muaj cib fim ntsib sharks tsawg, thiab cov kev paub txog tej ntses tom neeg no tej cwj pwm kuj yuav pab kom koj paub tias yuav ua li cas thiaj tau txais kev nyab xeeb.


Ntsiab lus tseem ceeb:
  • Sharks (Tej ntses tom neeg) yeej yog ib co ntses uas tom lwm cov ntses noj thiab kuj muaj lub luag hauj lwm tseem ceeb tswj cov marine ecosystems.
  • Ua raws li tej kev taw qhia kom thiaj tau txais kev nyab xeeb ntawm tej ntug hiav txwv thiab tsuas ua luam dej rau tej ntug hiav txwv uas muaj tej neeg pab cawm neeg poob deg saib xyuas kom thiaj raug kev phom sij tsawg ntawm ib tug ntses tom neeg.
  • Txawm tias thaum ntsib thiab pom ib tug shark thaum yus tseem nyob hauv dej yog tej yam txaus ntshai heev, tab sis tsim nyog yuav tsum tau tswj yus tus kheej kom tus thiab maj mam txav tawm ntawm ntu dej ntawd.
Australia yeej muaj tej tsiaj nruab deg ntau yam thiab yeej muaj tej ntses tom neeg (sharks) ntau yam li Great White Shark, Tiger Shark, Hammerhead Shark, Bull Shark, thiab ntau yam ntses sharks nyob raws tej paj pob zeb hiav txwv.

Tej ntses no thiaj yog ib cov ntses tom lwm yam ntses noj thiab noj tej ntses uas tuag lawm kom thiaj pab tswj kom tau txais kev noj qab nyob zoo rau tej tsiaj nruab deg thiab tsis txhob muaj ib yam ntses twg coob.

Dr Paul Butcher uas yog ib tug kws tshawb fawb paub zoo txog ntses tom neeg (shark scientist) tshab txhais tias cov kev paub thiab nkag siab zoo txog tej ntses no tej cwj pwm thiab paub zoo txog tej ntses no yuav pab kom yus raug kev phom sij tsawg thaum yus ntsib tej ntses no.

''Sharks (ntses tom neeg) ces yeej yog ib co ntses uas tom lwm yam ntses noj. Thiab yog cov tswj tej ntses lawv tom noj kom tsis txhob muaj coob, thiab tiv thaiv kom muaj ib txhia tsiaj nruab deg tsis txhob muaj coob coob thiab tswj kom muaj ntau yam tsiaj nruab deg - ces lawv thiaj yog cov muaj fwj cim cuam tshuam rau tag nrho tej tsiaj nruab deg uas noj lwm yam tsiaj.''

Cov kev totaub txog shark tej cwj pwm

Dr Butcher kuj yog tus Principal Research Scientist ntawm , uas teeb txheeb txog tej xov xwm uas tshawb fawb tau los kom thiaj tsim tau cov program zoo dua coj los tiv thaiv kom muaj kev phom sij tsawg rau tej neeg mus ua si ntawm tej ntug hiav txwv.
Yog tej yam tsim nyog uas koj yuav lees paub txog qhov tseem ceeb ntawm tej tsiaj no tias yog ib cov tswj thiab pab kom peb tej hiav txwv los yog tej ib puag ncig tau txais kev noj qab nyob zoo. Txawm tias lawv yog ib co tsiaj txaus ntshai, los sharks yeej yog ib co tsiaj txawv uas tib neeg yeej xav paub xav pom heev, thiab yeej tsim nyog peb hwm thiab peb pov puag lawv.
Dr Paul Butcher
yVUSWJhA.png
Lub koom haum Surf Life Saving lub nyob hoom kiv tshuab txheeb pom ib tug shark. Image: Surf Life Saving Australia.
Dr Butcher hais tias ntawm xeev New South Wales (NSW) ces yeej pom muaj tej white sharks coob heev raws tej ntug hiav txwv txij lub 5 hlis ntuj txog lub 11 hlis ntuj ntawm ib xyoos twg, pom tej bull sharks txij lub 10 hli ntuj txog lub 5 hlis ntuj thiab yeej pom tej tiger sharks tas li ntawm ib lub xyoos twg.

“Yeej muaj tej ntses sharks ntawm NSW tej dej thawm niaj thawm xyoo, thiab yeej pom muaj cov ntse White Sharks raws tej npoo dej hiav txwv uas sov zog thiab muaj cov Bull Sharks ntawm tej dej uas sov tshaj 20 degree celcius. Thiab yeej pom tej ntse White Sharks nyob raws peb tej ntug hiav txwv li ntawm 1 kilometre rau thaum 11 teev sawv ntxov mus txog rau thaum tav su, hos pom muaj tej bull sharks feem ntau txij tav su, mus rau tav su dua mus txog ntua thaum tsaus ntuj.''

Dr Butcher thiaj hais tias yog tej yam tseem ceeb uas yuav tau ua raws li qee cov kev taw qhia kom thiaj tau txais kev nyab xeeb thiab kom ntsib kev phom sij tsawg thaum pom tej ntses no.
Tsuas ua luam dej rau ntawm tej ntug hiav txwv uas muaj tej neeg pab cawm neeg poob dej saib xyuas xwb, uas yog ua rau ntu nruab nrab uas muaj tej chij txhos rau, vim yuav muaj tej neeg pab cawm tej neeg poob deg los yog tej neeg caij phiaj mus pab cawm tej neeg us cov saib xyuas thaj ntug hiav txwv ntawd, los yog paub zoo tias tej dej ntawm thaj chaw ntawd zoo li cas uas yuav pab kom tej neeg mus da dej ua si ntawm thaj ntug hiav txwv ntawd tau txais kev nyab xeeb tshaj plaws. Thiaj tsis xav kom yus tib leeg mus caij phiaj saum nplaim dej ua si los yog tsis xav kom yus mus rau tej dej rau lub caij muaj tej ntses coob heev thiab muaj tej noog pheej ploj nkaug dej mus txhom ntses noj.
Dr Paul Butcher
iApybPDQ.jpg
Dr Paul Butcher – Image: New South Wales Department of Primary Industries.

Beach safety

Dr Jaz Lawes yeej yog ib tug kws uas paub zoo txog tej tsiaj thiab tej chaw lawv nyob thiab yog ib tug kws teeb txheeb txog cov kev nyab xeeb ntawm tej ntug hiav txwv (hav suab puam) uas yog tus coj ib pawg neeg teeb txheeb ntawm lub koom haum , tshab txhais txog cov kev nyab xeeb ntawm tej ntug suab puam tias tseem muaj lwm yam cuam tshuam txog cov kev nyab xeeb rau ntawm tej ntug hav suab puam thiab.
Tej lus taw qhia zoo tshaj plaws uas yuav pab kom tsis txhob raug shark (ntses tom neeg) tom ces tsis txhob mus ua luam dej rau thaum ua ntej yuav kaj ntug, thom qab sawv ntxov, thiab thaumt saus ntuj. Peb thiaj xav kom coj ib tug nrog yus ua luam dej ua luag ua ke, thiab tsis txhob mus ua luam dej tib leeg xwb.
Dr Jaz Lawes
Yog tias koj nyob hauv hiav txwv thiab ho muaj ib tug ntses shark los ze koj, ces yog tej yam tseem ceeb uas xav kom koj tswj koj tus kheej kom tus.

“Tsuas nyob rau ntawm seb koj ho poob rau cov xwm txheej zoo li cas xwb, koj yeej muaj peev xwm txheeb tau tus ntses ntawd tej cwj pwm thiaj paub tias yuav ua li cas. Yog tias pom tias zoo li tus ntses ntawd xav paub xav pom yus heev, los yog pheej meem txom heev, tig loo rau ub tig loo rau no ceev heev, thiab pheej ib sas rau ub rau no ceev heev los yog pheej coj lwm yam cwj pwm txawv, ces xav kom yus yuav tsum tawm ntawm ntu dej ntawd kom sai thiab maj mam tawm ntsiag to npaum li qhov yus muaj peev xwm ua tau. Tsis txhob tuam los yog npuaj dej nrov los yog ua suab nrov thiab tsis txhob mus thab tus ntses shark ntawd.''

Dr Paul Butcher hais tias yog tej yam tseem ceeb uas xav kom peb nco tias tej shark yeej tsis tshua lam tom neeg. Txawm li cas los kuj yog tej yam zoo uas yuav tau npaj yus tus kheej kom txhij thiab kom paub tias yuav ua li cas yog pom ntses tom neeg.
ADE0lsGw.jpg
Tej neeg pab cawm tej neeg poob deg saib xyuas ib thaj hav suab puam ntawm ntug hiav txwv - Image: Surf Life Saving Australia.
“Yog tias koj yuav txav tawm ces maj mam txav ntsiag to. Thiab txav tawm ntawm tus shark ntawd tab sis yuav tau saib ntsoov tus ntses ntawd. Ua zoo xyuas kom yus tsis txhob tig nrob qaum rau tus shark ntawd. Thiab xyuas kom yus sawv ntsug hauv dej vim shark pheej nyiam tshoom hauv qab tuaj tom, ces yuav tau yus thiab. Yog tias yus ho nrog lwm tus, ces xav kom sib sau ua ib pawg ua ke vim tej zaum shark yuav tsis tshua tom ib pab neeg coob coob.''

Tsis tas li ntawd los kuj muaj ib cov twj ntiag tug muaj peev xwm siv tau coj los tiv thaiv shark thiab Dr Butcher hais tias txawm tias tsis muaj ib co twj twg uas yuav tiv thaiv tau 100% los kuj yuav pab kom shark tsis tshua kub siab txog yus thiab.

Australia kuj muaj hmoo uas muaj lub koom haum Surf Life Saving Australia siv thoob plaws lub teb chaws no uas yeej muaj tej neeg nrog phiaj pab cawm tej neeg los yog tej neeg pab cawm tej neeg poob deg pov puag tej neeg mus ua si ntawm tej ntug hav suab puam thiab.

“Cov neeg Surf lifesavers thiab lifeguard yeej siv yeeb yaj tsam (binoculars) coj los txheeb seb puas pom shark los rau ntawm tej ntug hiav txwv, tsis tas li ntawd los tej zaum lawv kuj muaj qee yam twg siv soj li drones los yog nyob hoom kiv tshuab thiab. Yog tias lawv pom tias muaj ib tug shark lawm, ces lawv yuav nyem lub tswb tso suab nrog los yog ntaus lub tswb, thiab tsa chij liab thiab chij dawb thiab hais kom yus tawm kiag ntawm ntu dej ntawd tam sim ntawd."
49z6b0Zw.jpg
Impact ecologist and beach safety researcher Dr Jaz Lawes from Surf Life Saving Australia – Image: Surf Life Saving Australia.

Cov kev teeb txheeb thiab cov kev ceev txuag

Yeej muaj Australia qee tus nom tswv xeev siv ntau yam tswv yim los tiv thaiv kom tsis txhob ntsib shark, tsis hais yog mus txhom thiab tso cov electronic tagging rau tej sharks los yog tsim ib cov program los txheeb seb puas pom shark, los sis yog tso cov pob roj hmab ntab thiab caws npev loj rau thiab siv cov ntxaij los yog moo coj los rub thaiv rau ib thaj chaw, thiab kuj tseem siv cov drones los yog nyob hoom kiv tshuab soj nruab ntug ntxiv thiab.

Tsoom fwv New South Wales cov program uas nruab cov electronic tagging rau tej shark ces yog ib cov program loj tshaj plaws hauv ntiaj teb.
Dr Butcher hais tias cov hauj lwm no yuav pab kom tej neeg ua si ntawm tej ntug hav suab puam ntawm hiav txwv paub kiag tias sij hawm twg muaj shark nyob ntawm tej dej.

“Peb cov contractors uas nruab cov twj no rau tej shark ces yeej muaj lub suab ceeb toom tias muaj shark los thiab paub tias yog tus shark twg. Thiab yeej muaj tej chaw txog li 37 lub chaw yeej hnov lub suab ceeb toom ntawm NSW tej ntug hiav txwv.''

Yog thaum muaj ib tug shark ua luam dej los ze tej neeg li ntawm 500 metres ntawm ib lub chaw mloog seb puas muaj shark ntawm ntau lub ntawd ces, yeej yuav muaj cov kev ceeb toom rau lub . Tsis tas li ntawd los kuj muaj tej apps muaj ntsis zoo sib xws li no siv ntawm lwm lub xeev thiab li ntawm xeev Western Australia (WA).

Dr Butcher hais tias cov kev ceev thiab pov puag tej sharks (ntses tom neeg) no los kuj yog tej yam tseem ceeb tib yam, thiaj xav kom peb ceev faj tab sis ho tsis txhob ntshai thiab cov kev hwm peb tej tsiaj uas pheej tom lwm yam ntses noj ntawm tej hiav txwv no los kuj yog tej yam tseem ceeb thiab.

“Sharks yeej yog ib co ntses uas ua rau neeg ntiaj teb kub siab thiab xav paub xav pom heev, hais tsi ntsees rau tej neeg txum tim tau ntau txheeb xyoo. Tej kab lis kev cai uas nyiam tej sharks no ua rau muaj neeg paub txog tej ntses no ntau tuaj ntxiv thiab kub siab yuav los ceev txuag tej tsiaj nruab deg no - uas yog tej yam tseem ceeb heev."
Swimming with sharks
Yog tej yam tseem ceeb uas yuav tau npaj yus tus kheej kom txhij thiab kom paub tias yuav ua li cas thaum ntsib/pom shark thaum yus tseem nyob hauv dej. Source: Moment RF / Khaichuin Sim/Getty Images

Tej lus taw qhia pab kom tau txais kev nyab xeeb thaum ua luam dej ntawm tej ntug hiav txwv:

  • Ua luam rau ntawm thaj ntug hiav txwv uas muaj tus chij liab thiab chij daj txho rau xwb.
  • Saib xyuas yus tau me nyuam txhua sij hawm, tsis hais thaum tseem nyob hauv dej los yog nyob ib puag ncig dej.
  • Yog tias muaj qhov txhab to los ntshav/los yog to ib qho qhov tw lawm ces nyob twj ywm saum nruab nqhuab tsis txhob mus hauv dej.
  • Yog tej yam zoo tshaj plaws uas yog thaum yus xav ua luam dej, mus caij phiaj ua si saum nplaim dej los yog ploj qab thus dej ces xav kom coj ib tug nrog yus mus ua ke yuav zoo dua.
  • Thaum mus rau ntawm ntug hiav txwv los yog ze rau tej dej lawm ces tsis txhob haus dej haus cawv los yog tsis txhob siv yaj yeeb uas yuav ua rau yus qaug.
  • Sab laj kom tau txais kev taw qhia los ntawm cov neeg nrog phiaj pab cawm neeg poob deg los yog cov neeg pab cawm neeg poob deg.
  • Tsis txhob mus rau tej chaw uas muaj tej ntses coob heev los yog thaj chaw uas pheej muaj noog ya ntsuag qees nkaug dej mus txhom ntses noj uas yog tej yam qhia tau tias tej zaum yuav muaj tej shark los yog muaj tej nkoj txhom ntses.
  • Txawm pom ntses dolphines los txhais tsis tau tias tsis muaj sharks; vim ob yam ntses no yeej nyiam txhom tej ntses zoo tib yam noj, thiab yeej paub tias shark los yeej tom dolphins noj thiab.
  • Txiav txim siab seb puas siv/hnav tej khaub chaws uas yuav tiv thaiv kom shark tsis txhob kub siab txog yus/kom pov puag tau yus.
  • Paub thiab nkag siab zoo txog yus tus kheej thiab yuav muaj peev xwm/tsis muaj peev xwm ua tau dab tsi thiab paub tej xwm txheej ib puag ncig ntawm thaj chaw yus yuav mus ua si ntawd.
  • Sib txuas lus nrog lub koom haum thiab yeem thaj.
  • Txheeb lub vas sab los yog download lub kom yus tau kawm thiab paub ntau yam ntxiv.
Mloog tau hnub zwj Teeb (Thursday) 6 pm, hnub zwj Hnub (Sunday) 11 am, los yog koom tau ntxiv ntawm , , thiab . Downloadthiab caum

Share