Raug txhom vim siv lwm tus tej duab tsim duab liab qab

_HMONG NEWSFLASH BSP IMAGE ASSET 16x9.png

Xov xwm luv Credit: SBS/Max Banyat

Get the SBS Audio app

Other ways to listen

Muaj ib tug tub hluas raug txhom thiab muab tso lawm tab tsis nom tswv tseem tshuaj ntsuam nws txuas ntxiv txog ib co xwm txheej uas nws tau nyiag siv tej me nyuam ntxhais kawm ntawv txog li ntawm 50 tus ntawm lub tsev kawm Bercchus Marsh Grammar tej duab ntsej muab coj mus tsim ib co duab liab qab thiab raug coj mus tso rau hauv social media tab sis raug muab tshem tawm lawm...,


Xov xwm luv tshaj tawm hnub zwj Feej (Wednesday news 12.06.2024):

Tej zaum teb chaws Meskas Joe Biden tus tub uas yog Hunter Biden kuj yuav raug kaw tsev laj cuj thiab tom qab ib pawg neeg pab txiav txim plaub ntug txheeb tau tias nws tau ua txhaum 3 lub txim txhaum vim nws tau dag rau ib tsab ntawv siv phom, dag txog nws cov kev siv yaj yeeb txhaum cai thiab muaj ib rab phom siv yam tsis raug cai rau lub caij 11 hnub xyoo 2018.

Nom tswv xeev Queensland yuav teeb tsa ib pawg neeg mus txheeb seb puas muaj peev xwm txiav tej nyiaj siv ntiav tej contractors thiab tej consultants uas tsim tej kev pab cuam rau zej tsoom kom txog tau nyiaj li ntawm $3 billion. Cameron Dick uas yog tus nom tswj nyiaj txiaj rau lub xeev no thiaj yuav siv nyiaj $3.8 billion los pab daws tej nuj nqes siv ua lub neej ua ntej yuav txog cov kev xaiv tsa lub 10 hli ntuj (2024) no, uas yuav ua rau nws tus tsoom fwv tej nyiaj puag xyoo poob peev txog $2.6 billion rau financial year 2024/25.

Tej xwm txheej hauv ntiaj teb no yeej tseem ua rau muaj teeb meem rau Australia tej lagluam rau lub caij uas Australia tus nom tswv nyiaj txiaj rau tsoom fwv Jim Chalmers hasi tias tab tom npaj ib lub tswv yim kawg los tswj kom tej kab theem nyiaj poob nqe qes. Nws ntseeg tias Australia tej lagluam yeej yuav rov qab zoo tuaj txawm txhawj tias tej lagluam tsuas loj hlob me ntsis xwb thiab tus kab theem nyiaj poob nqe tseem siab.

Lub koom haum sau se (Australian Taxation Office - ATO) tab tom nqua hu rau tej neeg Australia kom xyuam xim ceev faj txog tej neeg phem coob heev uas xav dag kom tau neeg Australia tej xov xwm ntiag tug. Raws li tej xov xwm tshiab tau los ntawm lub txhab nyiaj Commonwealth Bank of Australia (CBA) ces 24 feem puas ntawm tej neeg Australia twg raug neeg phem dag cuam tshuam txog cov kev thov se thiab yeej muaj neeg Australia txog li 31 feem pua yeej tsis muaj peev xwm txheeb tau txhua yam tswv yim uas tej neeg phem siv ntxias dag lawv li.

Tsoom fwv (Albanese) hais tias cov kev daws ntau yam teeb meem huab cua pauv hloov yog ib co hauj lwm tseem ceeb tshaj plaws ua ntej rau haiv neeg no, hos lwm pab nom teb chas los kuj hasi tias ntau yam teeb meem lagluam yog tej tsim nyog yuav tau daws ua ntej mas thiaj yuav tig ua tau tej lagluam tsis tso pa tsis huv paug tsuas rau tej ib puag ncig. Lwm pab nom teb chaws tau cog lus tias yog nws yeej cov kev xaiv tsa tsoom fwv teb chaws tshiab tom ntej no ces nws yuav tsis ua raws li tej hom phiaj los txo tej pa tsis huv tau teeb tseg rau xyoo 2030, vim nws hais tias yog ib co tsis muaj peev xwm ua tau. Tab sis thawj pwm tsav Anthony Albanese hais tias tej teeb meem huab cua pauv hloov no tab tom tim kev puas tsuaj rau Australia.

Tau muaj ib tug me nyuam tub hluas raug muab txhom thiab raug muab tso lawm tab sis nom tswv tseem tshuaj ntsuam ib co xwm txheej uas nws tau nyiag siv tej me yes ntxhais li ntawm 50 tus uas kawm ntawm lub tsev kawm Bercchus Marsh Grammar tej duab ntsej muag thiab siv AI (Artificial Intelligence) coj dej duab no coj mus tsim ua duab liab qab thiab raug coj mus tso rau hauv social media tab sis kuj raug muab rho tawm lawm.

Osama Hamdan uas yog Hamas ib tug coj tseem ceeb tau xa ib co lus tawm tswv yim txog Qatar thiab Egypt tej txwj laug cov kev sib khom kom xaus tau tsov rog Gaza thiab tso tej neeg uas lawv muab txhom. Ua ke no los UN tus coj uas yog Anthonio Gutteress kuj hais tias UN security council kuj pom zoo rau lub tswv yim xaus kob tsov rog uas muaj los tau 8 lub hli ntawm Israel thiab Hamas kom thiaj xa tau khoom pab cuam mus pab tej neeg txom nyem.

Lub koom haum Centre for Policy Development lub tswv yim 10 xyoo muaj lub hom phiaj xav los kho Australia cov childcare system kom tej cuab yig tsuas tau them nqe siv tej childcare services li $10 xwb thiab tej cuab yig khwv tau nyiaj tsawg ces tsis tas them dab tsi.

Mloog tau hnub zwj Teeb (Thursday) 6 pm, hnub zwj Hnub (Sunday) 11 am, los yog koom tau ntxiv ntawm , , thiab . Downloadthiab caum

Share